tar en ett stort BREAK från allt nu. jobbar järnet,är med min finaste
och tar vara på de sista dagarna jag har kvar med min bästa, kommer va
den mest minnesvärda, men hemskare vecka nånsin. vill att den ska vara över,
men inte förlora henne så snabbt.  har inte tänkt att jag ska känna såhär,
får ångest och vill ta tillbaka allt, men jag vet ju att det här är bäst för mig själv. är orolig
för hur det ska eller inte ska gå.
känner mig kluven och ska därför inte ta ut mer här utan torka bort en tår och intala
mig själv att hon kommer få det bra dit hon ska, om hon kommer dit.
skiiiit vad jobbigt det ska va.

nä, vill ha vecka 33, ayia napa, snygga killar och drinkar runt omkring mig.
komsi.