Min feber har sjunkigt riktigt bra nu, ligger på 37,3 utan alvedon eller ipren, och för att jag ska kunna åka till romme vill mamma och pappa själva se termometern innan, eftersom jag är expert på att låtsas vara frisk för att få göra roliga saker, och sen blir jag jättedålig dagen efter eftersom jag dagit ut mig.

Jag har faktist åkt till sthlm med massa kompisar och sovit över när jag hade feber, vart sjuk i en och en halv vecka sen, jag har tävlat när jag har haft feber,jag går nästan alltid till skolan även om jag har feber eller inte, jag får sån ångest av att bara ligga hemma och vara sjuk.
Haha, och jag kommer starkt ihg att när jag gick i typ ettan, iaf på lågstadiet, mådde jag asdåligt (hade förmodligen riktigt hög feber) på morgonen, men det skulle vara skoldisco på kvällen så jag kunde bara inte bli sjuk. Därför traskade jag iväg till skolan ändå, och jag mådde inte alls bra, jag har tusan ett galant minne eftersom jag även kommer ihåg att det var pannkaka i skolan då, och jag åt kanske en halv?
 
Efter discot påå kvällen berättade jag iaf för mamma och pappa som det var, för då hade ju hela kvällen gått.

Och mamma och pappa lyckas  alltid få reda på att jag egentligen va sjuk varje gång eftersom jag blir desto sjukare dagen efter och blir sjuk längre tid, men dom slutar endå aldrig gå på det.
Och när jag va liten, gick jag inte direkt till sjuklådan och tog en alvedon , alltså går det lättare att ljuga eftersom jag tar alvedon eller ipren .

Men imorgon iaf, satsar jag på att inte ha någon feber alls med tanke på att mamma och pappa kommer att ha stenkoll på mig.